Systrar i förorten

 

Asalamu alaykum.

 

Tänkte berätta om en tid inte långt sedan

Man var ung och naiv

Såg världen i svart och vitt

 

 

02.00 kunde man stanna uppe till för att lyssna på diverse föreläsningar

Var det här känslan av att ha hög iman?

Att dumpa ena veckan all plugg för att ha drömmar att bli den kvinnliga versionen av Nouman eller Omar S

Som om de teologiska studierna inte var lika om inte mer krävande studier

SubhanAllah

 

 

Att ingå i kretsar

Stå vilsen i föreläsningar för att sedan själv hänga med samma människor man en gång stirra på

Var det här livet?

Att välja vänner efter längd på tygbit och annan klädsel

 

 

Man var en självutnämnd expert på haram/halal frågor

Islamiqa var ens andra  hem

Kanske beundrade man typerna i alla dom där Facebook grupperna

Abu och Umm är goals

 

 

Våra åsikter och inget annat

Slänga ett par arabiska ord hit och dit, för man var ju klart på den rätta vägen 

Skriva Må Allah vägleda till till folk som man var säker på 110 % var vilsna

Fnittra åt sekter och svära åt allt som man ansåg vara shirk

 

 

Men en dag stirrar du på mama och inser att livet är mer komplicerat än ditt lilla ego och att Allah är den enda som dömer, en lektion kommer sällan ensam.

 

/ Tankar